2016

2014

2013

2012

2011

2010


Kaxborrningar i Garpenberg

Kopparberg Mineral har undersökningstillstånd norr och söder på den malmförande horisonten i Garpenberg. Området är ett känt gruvdistrikt där bland annat järnmalm bröts redan på 1300-talet.

Gruvbolaget Boliden har sedan länge två aktiva gruvor i området där man bryter komplexmalm. Zink, silver och bly är de huvudsakliga produkterna, men även koppar och guld utvinns ur gruvorna.

- Det är troligt att denna malmförande åder fortsätter både söderut och norrut. Därför är de inmutningar som Kopparberg Mineral innehar mycket intressanta, säger Thomas Lundgren, VD för Kopparberg Mineral AB.

Området tros ha stor potential och Kopparberg Mineral genomför därför så kallade kaxborrningar i området.

Kaxborrning är en relativt enkel borrmetod där borren slår sönder berget varvid krossat berg, så kallad kax skickas upp till ytan för kemisk och visuell analys. Borrningen sker ned till cirka 50 meters djup.

- Fördelen med kaxborrning jämfört med diamantborrning är att man får en relativt låg kostnad och kan göra ett stort antal borrhål. Därför används den ofta som här vid inledningen av ett projekt, säger Thomas Lundgren.

Diamantborrning ger ett betydligt noggrannare resultat genom att man dels kan borra ned till 500-600 meters djup eller mer och göra exakta studier av borrkärnor. Metoden kostar dock hundratals kronor per meter att genomföra.

Förhoppningen är att kaxborrningen vid Garpenberg ska ge intressanta resultat som kan leda vidare till noggrannare studier av området.

Bergsingenjör med decenniers erfarenhet av gruvbrytning

Kopparberg Mineral har samlat ett antal meriterade personer i styrelse, ledning och som tekniska rådgivare. Här ges en närmare beskrivning av Harald Meinhardt, styrelseledamot i Kopparberg Mineral sedan 2008. Han är en av branschföreningen SweMin så kallad ”Qualified Person” (QP).

Harald Meinhardt, 64, är utbildad bergsingenjör från KTH och har arbetat i ledande befattningar inom bland annat gruvföretaget Boliden under 22 år och även utomlands i Saudi Arabien under två 5-årsperioder.

- Som gruvingenjör och gruvchef i Boliden gällde det att utveckla befintliga underjordsgruvor till en effektiv och säker produktionsenhet med syfte att producera malm med låg gråbergsinblandning till lägsta möjliga kostnad, berättar Harald Meinhardt.

I Saudi Arabien var uppdraget att 1991 dra igång en helt ny produktionsenhet i öknen cirka 300 km nordost om Medinah.

- Det var en guldgruva som projekterades och byggdes av Boliden i ett 50/50 joint venture med saudiska staten. Vi bröt malmen i dagbrott och anrikade cirka 600 000 ton malm per år i eget verk. Sammanlagt fick vi ut ca 20 ton guld ur gruvan.

År 2002 startade han ytterligare en guldgruva i Bulghah cirka 80 km söder om den första. Detta var speciellt intressant då han själv lett en genomförandestudie. En sådan studie är en ganska komplicerad historia där man först, baserat på hundratals borrhål, tar fram en geologisk modell över mineraliseringen.

- Sedan gäller det att bedöma rätt halt i hela mineraliseringen som med hjälp av matematiska modeller transformeras till en så kallad blockmodell. Denna blockmodell, som består av tusentals små block med en beräknad halt för varje block, ska sedan optimeras i en kraftfull dator så att man får det optimala ekonomiska utfallet av gruvan, exempelvis ett dagbrott.

Han fick sedermera också ansvaret för igångdragande av en underjordsgruva cirka 25 mil öster om huvudstaden Riyad i Al Amar. Denna gång en komplex sulfidmalm.

- Jag hoppas att erfarenheterna jag samlat på mig under åren inom gruvbranschen kan vara värdefulla för Kopparberg Mineral.


Bilden visar slutet på den första gruvan i Sukhaybarat.


Harald Meinhardt och gruvplaneraren på kanten till gruvan i Bulghah.


Harald Meinhardt och byggprojektledaren framför blivande verket i Al Amar.


Harald Meinhardt är styrelseledamot i Kopparberg Mineral sedan 2008. Han är en av branschföreningen SweMin så kallad ”Qualified Person” (QP).


Så hittas malmer

Bildandet av bergarter är en kontinuerlig mycket långsam process som kallas kort och gott bergartscykel. Bergarter bildas genom vulkaner och rörelser i jorden, vilka bildar berg som hela tiden krossas, pressas djupt ned i jorden, smälter och på nytt bildar vulkaner.

Prospekteringsbolag som Kopparberg Mineral är intresserade av att hitta mineraliseringar, det vill säga naturliga koncentrationer av ekonomiskt värdefulla mineraler. Om koncentrationen är tillräckligt hög så att den är ekonomiskt lönsam att bryta kallas den malm.

De stora istäcken som en gång täckte Skandinavien ”hyvlade” av berggrundsytan och förde med sig krossat berg och fragment av malm, vilka spreds över stora ytor i isens rörelseriktning. När istäcket drog sig tillbaka under isavsmältningen lämnades ett moränlager med utspridda fragment av malmmineral kvar i de glaciala sedimenten. En systematisk provtagning och analys av moränen på olika djup, bland annat med hjälp av borrning, kan avslöja avvikande metallhalter även i extremt låga koncentrationer. De anomala metallhalterna kan sedan spåras till sitt ursprung och leda till upptäckt av en ny malmfyndighet. Metoden kallas för geokemisk undersökning.

Vid geologisk kartering bestäms de olika bergarternas utbredning och åldersförhållanden samt de omvandlingar och den tektonisering de genomgått. Karteringen baserar sig i första hand på undersökningar av de blottningar som finns i området samt på olika typer av geofysiska mätningar och studier av flyg- och satellitbilder.

Här kan du läsa mer om prospekteringsmetoder: http://www.kopparbergmineral.se/sv/projekt/processen/

Webbdesign: Presens.nu