Språkval

2016

2014

2013

2012

2011

  • » v12
  •  

2010


Geolog med 30 års erfarenhet av prospektering

Kopparberg Mineral har ett antal kvalificerade personer i styrelse, ledning och som tekniska rådgivare. Här ger vi en närmare beskrivning av Alain Chevlier, styrelseledamot och vice VD i Kopparberg Mineral.

Alain Chevalier, 59, har en mastersutbildning i geologi (1980) från Universitetet i Lausanne, Schweiz. Han har över 30 års erfarenhet av prospektering rörande guld och basmetaller och är så kallad Europageolog (QP).
- Jag har arbetat som fältgeolog, gruvgeolog och med prospektering för ett flertal bolag i västra och norra Kanada. Det innefattade både brytning i dagbrott och under jord, säger Alain Chevalier.

Mellan 1981 och 1987 arbetade han för gruvbolagen UMEX, Kerr Addison och Cyprus Anvil i västra Kanada.
- Under åren 1987 till 1997 arbetade jag på SOOQUEM i Quebec som seniorgeolog och ansvarade där för prospektering både gällande basmetaller och guld i ett område där företaget hade prospekteringsprojekt med mycket omfattande provborrningsprogram.

Han blev senare regionchef för verksamheten och ansvarade för ett team med tio medarbetare. 1997 gick flyttlasset till Sverige där han började arbeta på Lundin Mining Exploration (tidigare NAN).
- Där ansvarade jag för teamet som med hjälp av flygmätningar prospekterade, undersökte och hittade den fyndighet i norra Sverige som idag är Storlidengruvan, säger Alain Chevalier.

I och med att Kopparberg Mineral förra året förvärvade Lundin Mining Exploration blev Alain Chevalier Vice VD och en av nyckelmedarbetarna i Kopparberg Mineral. Han sitter sedan 2010 även i företagsledningen och i styrelsen för bolaget.


Europageologen Alain Chevalier har arbetat vid ett flertal gruv- och prospekteringsprojekt i Kanada, Sverige och Turkiet (bilden). Sedan 1997 är han bosatt i Sverige och var bland annat med och hittade fyndigheten som idag är Storlidengruvan.




Stort intresse för gruvstarter i Bergslagen

Förra torsdagen arrangerade projektet Bergskraft en endagskonferens i pampiga 1800-talshuset Cassels donation i Grängesberg. Det är ett kombinerat Folkets Hus och konserthus, ursprungligen uppfört av Sir Ernest Cassel som hade stora intressen i Grängesbergs gruvor.

Konferensens tema var återstarten av gruvor i regionen och de dryga 200 platserna som arrangören hade till förfogande tog snabbt slut tack vare det stora lokala intresset i regionen och branschen. Deltagarna bestod till en stor del av privatpersoner och lokala investerare utöver gruv- och prospekteringsföretag, leverantörer, kommun och myndigheter.

Ämnen som hanterades under dagen var hur de planerade gruvorna kommer att påverka transporter inom regionen, infrastrukturinvesteringar som kommer att vara nödvändiga, något som togs upp av Trafikverket. Andra ämnen som behandlades var vilken kompetens, lokal service och arbetskraft som gruvföretagen kommer att vara i behov av framöver.

Gränges Iron, Dannemora Mineral och Nordic Iron Ore var alla representerade och presenterade sina kommande gruvprojekt.
- Som gruvföretag gläder vi oss mycket för det stora lokala intresset och engagemanget, säger Christer Lindqvist, VD för Nordic Iron Ore.

Det lokala engagemanget märks även bland de som sedan tidigare valt att investera i Nordic Irons Ores projekt i Ludvika. Här återfinns ett lokalt investeringsbolag och ett konsortium av företag och privatpersoner. Merparten av dessa har anknytning till bygden.


Moderator Jarl Hammarqvist, WSP, och Nordic Iron Ores VD Christer Lindqvist i talarstolen. Foto: Thomas Jansson, HILLEN Consulting AB




Bearbetningskoncession inlämnad för Håksberg

I mars ansökte Nordic Iron Ore (NIO) om bearbetningskoncession hos Bergsstaten för järnmalmsförekomsterna i Håksbergsfältet, beläget i Ludvika kommun. Denna bearbetningansökan är på den norra delen av Ludvikagruvorna och därmed har Nordic Iron Ores båda områden lämnats in för bearbetningskoncession.

Bolaget har sedan förra året haft undersökningstillstånd som omfattar gruvområdet och dess närmaste omgivningar och ansökan är ett naturligt steg i bolagets planer att återstarta brytning i Håksberg och även Blötberget som också ingår i företaget portfölj över intressanta fyndigheter. Bolaget avser även längre fram att utöka bolagets mineraltillgångar främst genom prospektering i Väsmanfältet.

Håksbergsfältet, som är cirka 7 km långt, utgör den nordligaste delen av ett större mineraliserat stråk. Tillsammans med Blötberget utgör dessa förekomster en av de största järnkoncentrationerna i Bergslagen.

Den totala kända och indikerade mineraltillgången i Håksbergsfältet ned till 350 m nivån uppskattas till cirka 28,5 miljoner ton med en järnhalt på i genomsnitt cirka 36,5 %.

Fyndighetens fortsättning ned till nivån 800 m är delvis konstaterad med borrning. De antagna mineraltillgångarna (ej enligt NI 43 101) mellan nivåerna 350 m och 800 m uppskattas till cirka 13 miljoner ton med cirka 36 % järn. Mineraliseringen är öppen mot djupet i den norra delen samt i den södra delen av fältet som ansluter till Väsmanfältet.


Laven i Håksberg




VMS – ursprunget till många av dagens gruvor

Huvuddelen av koppar och zink-fyndigheterna som bröts runt om i världen fram till mitten av 1850-talet utgjordes av fyndigheter av typen Massive sulphide deposits (VMS). På svenska massiv vulkanisk sulfid-fyndighet. VMSer bildades - och bildas fortfarande- av vulkanisk verksamhet på havsbottnen och består vanligen av pyrit (FeS2), kalkopyrit (CuFeS2), sfalerit (zinksulfid) och blysylfid, men också guld och silver i varierade mängder.

De har en betydande ekonomisk betydelse och gruvdistrikt har ofta starkt bidragit till regioners och hela länders utveckling. Allt tyder på att VMS även fortsättningsvis kommer att vara betydelsefulla tack vare en fortsatt stark efterfrågan på koppar och zink. Det finns mer än 800 kartlagda VMS-fyndigheter världen över med en storlek på 200 000 ton ända upp till 200 megaton. De uppträder ofta i kluster, och den högsta koncentrationen VMSer återfinns i Nordamerika, Europa, Australien och Sydöstra Asien.

Ett klassiskt exempel på en VMS i Sverige är Falu Koppargruva, vilken definitivt var världens största koppargruva under 1600-talet. Men det finns fler svenska exempel. Skelleftefältet (Boliden, Kristineberg, Renström) och Bergslagen (Zinkgruvan, Garpenberg, Falun) är alla fyndigheter som för länge sedan bildades under havet av vulkanisk verksamhet. I samtliga nämnda gruvor pågår idag brytning utom i Bolidens fyndighet inom Skellefteåfältet. Modellerna som forskare använder för att studera VMSer har förbättrats avsevärt under senare år. Kunskaper i ämnet är ett viktigt verktyg vid prospektering efter nya fyndigheter. Kopparberg Mineral har som ett av sina huvudmål att identifiera VMSer i Skellefteå och Bergslagen.


Illustration: Geological Survey of Canada






Webbdesign: Presens.nu