Språkval

2016

2014

2013

2012

2011

2010


VD har ordet

Per Storm / VD

Käre läsare,
Årets första nyhetsbrev ger mig ett utmärkt tillfälle att presentera mig själv som (relativt) nybliven VD. Jag heter Per Storm, är 49 år och grundutbildad Bergsingenjör och har en doktorsexamen i Industriell ekonomi. De senaste åren har jag varit VD och seniorkonsult på Raw Materials Group RMG AB och sysslade där huvudsakligen med järnmalm men även med de andra stora metallerna koppar och guld. Privat är jag gift med Minna och har tre barn i skolåldern.

Jag uppfattar Kopparberg Mineral AB som ett mycket spännande företag med stora utvecklings-möjligheter. Idén som ligger bakom prospekteringsbolag finner jag utmanande och fyllt med stora möjligheter. Att utvärdera uppslag, utveckla mineralfyndigheter och - möjligen - kombinera dessa med andra fyndigheter är en strategisk inriktning som både är tydligt och flexibel. Målet är självklart att utveckla fyndigheterna till fungerande gruvor, i egen regi eller med i samverkan med andra.

För min del tycker jag också att de tre olika fyndigheter där Kopparberg Mineral AB har intressen mycket väl speglar hur metallmarknaderna kommer att utvecklas. Både för järnmalm och koppar finns en grundläggande efterfrågan från tillväxtekonomierna som kommer att hålla i sig under en bra tid framöver och, hittills, en oförmåga att möte den efterfrågan med ny kapacitet. Därav följer att Nordic Iron Ore AB med järnmalmsfyndigheterna i Bergslagen är ett mycket intressant utvecklingsprojekt som i närtid kommer att stå på egna ben. Det kommer att bli det första stora utvecklingsprojekt som lämnar Kopparberg Mineral AB.

Det nyligen uppsatta Norrliden Mining AB, där Kopparberg Mineral AB och Gold-Ore Resources Ltd har gått samman med sina kopparfyndigheter i Skelleftefältet kommer att vara nästa projekt som ligger i pipe-line för att påbörja gruvutveckling med pre- och feasibiltystudier samt lönsamhetskalkyler. Verksamheten kring fyndigheterna i Västerbotten kommer att utvecklas mer i detalj under våren.

Kopparberg Mineral ABs Håkansbodaprojek är det som är ligger i fokus för den interna verksamheten i bolaget. Den geologiska potential som finns i Bergslagen, och med kännedom om hur gruvutvecklingen varit sedan historisk tid, gör detta till ett mycket spännande projekt med stor potential. De borrningar som genomfördes under sommaren och som analyserats av ALS Scandinavia AB pekar på att det också finns mineraliseringar med goda kopparhalter i tidigare kända, men inte utbrutna, mineraliseringar. Borrningarna kompletterar och verifierar i stora drag de historiska uppskattningarna. Vi kommer nu att inrikta arbetet mot att i första hand genomföra en mineraltillgångsberäkning enligt den kanadensiska standarden NI 43-101 samt att i samband med detta besluta om ytterligare borrkampanjer.

Kort sagt, det kommer att bli ett mycket spännande år för Kopparberg Mineral. Välkomna att delta i utvecklingen.

Per Storm




Nordic Iron Ore säkrar viktig koncession och närmar sig marknadsnotering

I december 2011 fick gruvutvecklingsbolaget Nordic Iron Ore Nordic sin bearbetningskoncession för järnmalmsförekomsterna i Håksbergsfältet beviljad. Den PEA-studie som har genomförts visade att projektet är lönsamt med god rörelsemarginal och avkastning. Nu pågår arbetet med att förbereda bolaget inför en marknadsnotering under 2012.

Alain Chevalier, 59, har en mastersutbildning i geologi (1980) från Universitetet i Lausanne, Schweiz. Han har över 30 års erfarenhet av prospektering rörande guld och basmetaller och är så kallad Europageolog (QP).
- Jag har arbetat som fältgeolog, gruvgeolog och med prospektering för ett flertal bolag i västra och norra Kanada. Det innefattade både brytning i dagbrott och under jord, säger Alain Chevalier.

Håksbergsfältet har 12 Mt indikerad och 25 Mt antagna mineraltillgångar. Den genomsnittliga järnhalten uppskattas till 36 procent. Bearbetningskoncessionen innebär rätt till utvinning och förädling av järn, koppar, guld och molybden under 25 år med möjlighet till förlängning.

– Beslutet var välkommet och innebär att vi går vidare med arbetet att förbereda bolaget inför en marknadsnotering. Bolaget har en mycket god lönsamhetspotential. Efterfrågan på höganrikad järnmalm drivs framför allt av en hög efterfrågan från världens tillväxtekonomier, säger Per Storm.

PEA står för preliminär ekonomisk bedömning. Studien visade att det både är tekniskt möjligt och ekonomiskt attraktivt att utvinna mineraltillgångarna vid Blötberget och Håksberg. Med en diskonteringsränta på 8 procent har projektet ett potentiellt nettonuvärde på drygt 2,9 miljarder kronor och en internavkastning (IRR) på 24 procent. Produktionen ska preliminärt starta 2015.




Bergslagen

Bergslagen är Sveriges äldsta gruvdistrikt med ett stort antal nedlagda gruvor och några få i drift. Garpenberg och Zinkgruvan anses vara fyndigheter av världsklass liksom Världsarvet Falu Koppargruva som relativt modern tid lades ned efter över 1 000 års kontinuerlig brytning. Med få undantag (Lappmalmen inom Garpenbergsfältet och den lilla zinkgruvan Lovisa) har ingen ny metallgruva påträffats under de senaste 150 åren!
Flertalet gruvor påträffades redan på 1500- till 1600-talet, eller tidigare, antingen i dagytan eller med hjälp av enkla magnetinstrument. Man måste fråga sig varför ett så välkänt malmdistrikt inte i modern tid har prospekterats i större utsträckning. Praktiskt taget ingen effektiv och genomgripande malmletning med moderna geologiska koncept har skett även om några enstaka zoner och äldre fyndigheter undersökts på nytt de senaste 50 åren. Om Bergslagen hade varit belägen i Kanada hade det säkerligen sjudit av aktiviteter från ett stort antal större och mindre gruv- och prospekteringsbolag. Det är ingen överdrift att påstå att vi endast har skrapat på ytan av berggrunden i Bergslagen och i stort sett endast undersökt ytligt belägna fyndigheter av järn, wolfram och basmetaller.

Allt sedan bolaget Kopparberg Mineral bildades (2006) har malmpotentialen i detta historiska malmfält varit uppenbart för grundarna av företaget och den nuvarande ledningen. Genom dotterföretaget Nordic Iron har bolaget säkrat intressanta järnmalmsstråk där stora mängder järnmalm kvarstår att bryta. Håksberg (intill Ludvika) har beviljats bearbetningstillstånd och längre söderut undersöks det anrika Blötberget som är en apatitjärnmalm i Grängesbergsstråket. Bägge gruvorna lades ned så sent som 1979 på grund av låga priser på järnmalm. I fortsättningen av Håkbergs järnmalmsstråk söderut har avancerade geofysiska mätningar indikerat att järnmalmsstråket fortsätter in under sjön Vässman.

Kopparfyndigheten Håkansboda, som bröts fram till 1983 undersöks åter av Kopparberg Mineral genom nya borrningar. Nya sektioner rika på koppar och med inslag av kobolt och ädelmetaller har påvisats. Den gamla gruvan ligger inom en av de mest framträdande malmzonerna i Bergslagen. Kopparberg Mineral har undersökningsrättigheter på ett 15 km långt stråk från Stråssa ned till sjön Usken inom denna karbonatrika malmzon.

Kopparberg Mineral är inte endast till sitt namn lokaliserat till västra Bergslagen. Bolagets kreativa geovetare har sammanställt ett gediget arkiv som bildar basen till nya innovativa malmletningsinsatser, vilka förhoppningsvis leder till nya eller nygamla ekonomiska fyndigheter. Från Lundin Mining övertog Kopparberg Mineral mycket intressanta mineralrika områden i Ställdalen och Tvistbo samt i förlängningen norrut och söderut av Garpenbergsgruvorna. I Tvistbo har en zon med zink, bly och silver påborrats och nya tillskott förväntas tillkomma efter ytterligare borrningar och utöka den preliminärt beräknade mineraliserade kroppen på omkring 0,5 miljoner ton. Kopparberg Mineral äger egna borrmaskiner och geofysisk utrustning.

Det känns både spännande och utmanande att befinna sig mitt i Sveriges äldsta gruvdistrikt.




Något om metallmarknadernas utveckling

Höstens turbulens på finansmarknaderna har avspeglat sig på lite olika sätt för de metaller som är intressanta för Kopparberg Mineral. Kopparpriserna, som naturligt ligger nära Kopparbergs verksamhet har fallit från närmare 10 000 $/ton till strax över 7 000 $/ton. En rejäl dipp således. Men då skall man hålla i minnet att när kopparpriserna var på den högre nivån var de påverkade av inköp från Kina där koppar användes som säkerheter för andra inköp. Koppar fungerade så således mer som värdemetall än som industriell metall. På den nu förhärskande nivån finns det fortfarande c:a 30 % marginal kvar till produktionskostnaderna de gruvor i världens som har de högsta kostnader, små kinesiska manuella gruvor. Den fortfarande historisk höga nivån avspeglar svårigheten för världens kopparproducenter att matcha efterfrågan och att det finns en allmän uppfattning om att den svårigheten kommer att bestå. Ett antal mycket stora gruvor i Chile, världens största kopparproducent, måste snart gå under jord och vid sidan av den massiva fyndigheten Oyo Tolgoi i Mongoliet finns relativt få stora nya fyndigheter som kommer att komma i drift under den närmsta tiden.

För zink och bly har utvecklingen varit betydligt lugnare, priserna har under hela hösten legat runt 2 000 $/ton vilket antas motsvara kostnaderna för högkostnadsproducenter. De stängningar av gruvor som förväntas inom de kommande åren medför att zink- och blypriserna väntas stiga. Det kommer att motivera investeringar i nya fyndigheter men inte heller i det fallet finns några massiva nya fyndigheter omedelbart inför uppstart.

Järnmalspriset har, liksom kopparpriset, fallit från mycket höga nivåer och på den nivå där det förefaller stabilisera sig, runt 120 $/ton för slig med 58 % järninnehåll, finns gott om fallhöjd till produktionskostnaden för samtliga järnmalmsprojekt som nu är på gång i Sverige. För Kopparberg Minerals intressebolag Nordic Iron Ore gäller dock andra förhållanden då man kommer att producera en mer järnrik produkt och få betydligt bättre betalt än så.

Även guldet ligger kvar på historisk höga nivåer, allt över 1500 $/oz (1 oz = 31.1 g) måste betraktas som mycket hög även om det fallit något från den all time high notering som nåddes för några månader sedan. Inget av Kopparberg Minerals projekt är dock beroende av guldpriset för att vara genomförbart varför vi inte ägnar så mycket tid åt detta i denna genomgång.

Långsiktigt ser också alla industriella metaller ut att gå en ljus framtid till mötes. Folkrepubliken Kinas pågående industrialisering och ekonomiska tillväxt är långt ifrån genomförd och även om tillväxten i Kinas stålanvändning minskat kommer fortfarande mycket stora volymer att efterfrågas. Mängder av städer, broar, kylskåp och bilar kommer att fortsätta att konsumeras av kineserna. Utöver det växer fortfarande Indiens stålindustri med oförminskad hastighet, mer än 10 % per år. Även om tillväxten inte är fullt lika kraftig som för Kina vid motsvarande ekonomiska utvecklingsnivå är så kommer Indiens tillväxt så att säga på toppen av Kinas och kommer att ytterligare spä på efterfrågan på järnmalm. Vad gäller stål antas Kina och Indien följa andra industrialiserande länder i fotspåren men en kraftig ökning av metallanvändningen i ekonomin under en inledande period, därefter en utplaning vid en köpkraft på c:a 15 000 $/ capita och sedan en viss minskning. Detta mönster känns igen från utvecklingen i såväl USA, Europa, Japan som Sydkorea under olika delar av 1900-talet. Något liknande mönster finns dock inte för koppar. Användningen av koppar tillväxer långsammare under ekonomiernas tillväxtperiod men tenderar inte att plana ut vid samma ekonomiska utvecklingsnivå utan verkar fortsätta att växa ungefär i samma takt som ekonomierna i sin helhet även i mogna ekonomier. Det ser med andra ord mycket bra ut för de metaller som Kopparberg Mineral har i sin portfölj.




Verksamhetens operativa fokus: Håkansboda

Kopparberg Mineral ABs verksamheter utvecklades positivt under 2011. Borrningar vid Håkansbodafältet har bekräftat avsevärda mineraliseringar och ett nytt bolag, Norrliden Mining AB, bildades tillsammans med God Ore Resources Ltd.

– Resultaten är starka och innebär att vi planerar för ytterligare borrningar och mineralresursberäkningar, säger Per Storm, VD för Kopparberg Mineral.

Kopparberg Mineral har nu fokuserat huvuddelen av sin prospektering mot den högintressanta kopparförekomsten i Håkansboda strax norr om Lindesberg. Området är känt sedan lång tid och omfattar förutom kopparfyndigheten ett flertal intressanta zink-bly-silvermineraliseringar i ett 2,6 km långt stråk (Håkansbodafältet) som täcks av Kopparberg Minerals undersökningstillstånd. Det finns också en eventuell sydlig fortsättning av zinkmalmen i den närliggande Lovisagruvan.

Under sommaren har Kopparberg Mineral AB genomfört ett kärnborrprogram på 2100 meter i anslutning till Håkansbodagruvan beläget inom Håkansbodafältet . Under hösten har borrningarna utvärderats och de erhållna resultaten indikerar ytterligare mineraliseringar närmare dagen än förväntat, och belägna mellan de äldre brytningsrummen.

Fram till 31 aug borrades 8 hål (2 100 m) inom de av bolaget kontrollerade undersökningstillstånden i Håkansbodafältet. Programmet avslutades tidigare än planerat eftersom tidigare okända mineraliserade zoner med höga kopparhalter påträffades närmare dagsytan.

Linda Olsson
Sommarens borrkampanj genomfördes i allt väsentligt enligt plan och vi arbetar nu med att analysera resultaten. Det är högintressant och vi väntar med spänning på att vi kan ta nästa steg i Håkansboda,
säger Linda Ohlsson, prospekteringschef i Kopparberg Mineral.

De erhållna analysresultaten pekar på att det finns mineraliseringar med goda kopparhalter i tidigare kända, men inte utbrutna, mineraliseringar. Borrningarna kompletterar och verifierar i stora drag de historiska uppskattningarna och bolaget kommer nu att inrikta arbetet mot att i första hand genomföra en mineraltillgångsberäkning enligt den kanadensiska standarden NI 43-101 samt att i samband med detta besluta om ytterligare borrkampanjer.

Vi är mycket glada för de goda resultaten från sommaren borrkampanj. speciellt med de nya, ytnära, mineraliseringar som påträffats och som kompletterar de tidigare kända. Vi bedömer även att det finns goda möjligheter att utöka mineraltillgången ytterligare genom fortsatta undersökningar. I dagsläget är att det är endast en mindre del av det omfattande Håkansbodafältet som vi nu undersökt, Säger Kopparberg Minerals VD Per Storm i en kommentar.

Tidigare undersökningar av Håkansbodafälet, som utfördes av bland andra BP Mineral, LKAB, SSAB och Gränges International Mining visar att mineraliseringen utgörs av en upp till 20 m mäktig impregnation av huvudsakligen kopparkis, koboltglans och järnsulfider i vilken smalare rikare mineraliserade zoner uppträder. Ett antal äldre uppskattningar av mineraltillgångarna varierar från 310 Kt med 1.7 % Cu av SSAB (1981) via Statsgruvor (1982), med 396 Kt (1.4 % Cu) till en äldre uppskattning från Gränges 1976 där en översiktlig beräkning av mineraltillgångarna från dagen ner till 200 m:s djup slutade på 820 Kt med 1,4 % koppar. Samtliga dessa beräkningar är historiska och ej genomförda enligt NI 43-101.




Kopparberg och Gold Ore kombinerar tillgångar i Skelleftefältet

KMAB och Gold Ore Resources träffade i september ett avtal om att bilda ett gemensamt prospekterings-, och gruvutvecklingsbolag, Norrliden Mining AB, med fokus på Skelleftefältet. Norrliden Mining kommer bland annat att äga två större basmetallförekomster, Norra Norrliden och EVA. Det förra projektet har redan en bearbetningskoncession beviljad och EVA har en koncessionsansökan under behandling hos Bergsstaten. Utöver dessa två långt framskridna projekt ingår i det nya bolaget KMABs unika flygmätningarna över fältet samt data från de omfattande kemiska markundersökningarna som Gold Ore tillfört. De kemiska markundersökningar låg till grund för att guldgruvan i Björkdal kunde hittas och flygmätningarna var en avgörande faktor för Lundin Mining när de fann Storlidengruvan i slutet av 90 talet.

Speciellt Skelleftefältets norra del är underprospekterad, och med tillgång till både flygmätningarna och de kemiska markundersökningarna förbättras förutsättningarna att finna nya mineraliseringar i området, säger Alain Chevalier vVD på Kopparberg Mineral.

En stor del av Skelleftefältets norra del är täckt av ett tjockt jordtäcke, vilket förvårar markprospektering. Den enda effektiva metoden för att lokalisera förekomster är därför att göra flygmätningar vilka kan lokalisera mineraliseringar ner till 300 meters djup, fortsätter Chevalier.








Webbdesign: Presens.nu