Språkval

2016

2014

2013

2012

2011

2010

Intervju med Per Storm, VD Kopparberg Mineral AB

Per Storm / VD

Kopparberg Mineral har fått bearbetningskoncession för Tvistbogruvan, en koncession som öppnar för stora möjligheter. Dessutom visade mineraltillgångsbedömningen vid Håkansboda på betydande ökningar jämfört med tidigare historiska beräkningar.

”Bergmästarens koncessionsbeslut som kom den 17 april var mycket glädjande. Det innebär att vi tagit ett viktigt steg mot att inleda gruvbrytning. Det finns goda förutsättningar att utöka mineraltillgångarna i projektet”, säger Per Storm, VD för Kopparberg Mineral AB. ”Berslagsområdet har en mycket god potential”.
Tvistbogruvan ligger i Smedjebackens kommun. Den av Bergstaten beviljade koncessionen, innebär att Kopparberg Mineral har rätt att börja gruvbrytning vid gruvan. Mineraltillgångarna i Tvistbogruvan är, indikerade mineraltillgångar, om 575 Kt med 3,3 procent zink, 2,6 procent bly och 22 g/t silver och antagna mineraltillgångar på 280 Kt med 3,0 procent zink, 2,5 procent bly och 20 g/ton silver. Uppskattningarna är gjorda av Hans Thorshag, som är en kvalificerad person (QP) enligt SveMins regelverk.

Lovande mineraltillgångsbedömning
Under fjolåret genomförde Kopparberg Mineral provborrningar vid Håkansbodagruvan. I slutet av mars släppte Kopparberg Mineral en mineraltillgångsberäkning för Håkansbodaprojektet.

”Resultaten var bra. Dels visade bedömningen att tonnaget var ungefär dubbelt så stort som tidigare uppskattat, dels låg tillgångarna närmare ytan”, berättar Per Storm.

Vad kommer att ske framöver?
”Tonnaget är nu klassat som indikerat och antaget. Vi kommer att arbeta för att få en bättre klassning. Under sommaren kommer vi att inleda ett större borrprogram”, berättar Per Storm.

Hur stor måste mineraltillgången vara för att det ska löna sig att starta en gruva?
”Det är svårt att bedöma. Vi hoppas på att hitta så mycket vi kan, men vi är öppna för diskussioner. Vårt huvudspår är att utveckla Bergslagen i egen regi”.

Hur ser det ut för Norrliden Mining?
”Affären med Gold Ore Resources har relativt slutförts och allt gick enligt plan. Vi arbetar med underlag för en separat finansiering av Norrliden Mining och vi börjar planera för gruvstart.

Om du fick beskriva bolaget som det ser ut idag, hur skulle det se ut?
”Som det ser ut nu är marknadssituationen god under lång tid. Om vi antar att Kina kommer att ha en god tillväxt till 2025 och Indien till 2030 befinner vi mitt i den så kallade supercykeln. Det är också väl känt att det har varit stora problem att få material till marknaden, för koppar gäller t ex att flera större gruvor måste gå från dagbrott till underjordbrytning och för zink och bly ligger priset idag – som ändå är historisk högt – på eller nära den marginella produktionskostnaden, kostnaden att driva lågproduktiva gruvor främst i Kina. För järnmalm har osäkerheten i kapitalmarknaderna medfört att flera av de stora mega-projekten försenats, något som öppnar för mindre, mer hanterabara projekt. Med sina innehav i Nordic Iron Ore, Norrliden Mining och Bergslagenprojekten är Kopparberg positionerad med verksamheter i helt rätt marknader. Alla projekten har dessutom projekterade livslängder som är anpassade, och anpassningsbara, till den rådande marknadssituationen. Både Nordic Iron Ore och Norrliden har, med gruvmått mätt, relativt kort tid till kassaflöde och med den expansionspotential som finns i Bergslagen gör det att Kopparberg Mineral idag är ett utomordentligt företag att investera i” avslutar Kopparberg Minerals VD Per Storm




Om metallmarknaderna och vår omvärld

Vi lever för närvarande i en turbulent värld. Europa genomlever en av de djupaste konjunktursvackorna på många årtionden och många länder brottas med stora finansiella underskott. Även i Förenta Staterna förefaller återhämtningen efter den globala finanskrisen gå långsamt. Å andra sidan har vi en pågående industrialisering och urbanisering av framförall de Asiatiska tillväxtekonomierna. Denna utveckling förefaller också hålla i sig under en relativt lång tid. Låg tillväxt i Europa, habil men inte strålande tillväxt i Förenta Staterna och en hög tillväxt och stor framtidstro på tillväxtmarknaderna. Det senare förhållande är kanske det som framförallt skiljer denna djupa kris i västerlandet från depressionen på 1930-talet, då fanns inga tillväxtmarknader. Krisen blev global på ett sätt som inte är fallet idag.

Samma förhållande som i ekonomin i stort gäller för utvecklingen på metallmarknaderna med viss moderation. Västvärlden konsumerar förvisso en mycket stor del av världens metaller, Europa är till 80 % beroende av import på t ex kopparkoncentrat, men konsumtionen ligger på en fast nivå och är tom i vissa fall vikande. Annat gäller för tillväxtmarknaderna där Kinas industrialisering helt förändrat förutsättningarna för metallmarknaderna under de senaste tio åren. Efterfrågan, kombinerat med ett stort – men ofta dyrt – kinesisk utbud på olika marknader har helt ändrat spelreglerna. Fyndigheter som var lönsamma i dagsläget är av en helt annan karaktär, ofta mindre och belägna i mer avlägsna delar av världen, än före millennieskiftet. Priser, och prisförväntningar, är också på betydligt högre nivåer än vid den tiden.

Kortsiktigt har detta inneburit kopparpriset ligger kvar på en nivå som av många bedömare anses vara en bra bit över produktionskostnaden.. Priset har under de senaste sex månaderna pendlat från en lägstanivå på strax över 7000 dollar per ton till över 8600 dollar per ton för att när detta skrivs ligga runt 7500 dollar per ton. Den tidigare bedömningen, att kopparpriset skulle falla ner mot en antagen produktionskostnad för de marginella, kinesiska, enheterna verkar ha kommit på skam. Det förefaller som om oförmågan att få ut ny kapacitet på marknaden håller i sig och i takt med att efterfrågan ökar kommer nog den nuvarande prisnivå att var gällande under en längre period än vad de flesta bedömare räknat med.

Bly och zinkpriserna ligger i stort på samma nivå. De har pendlat mellan 1900 USD/ton och 2000 USD per ton för bly och runt 1950 USD per ton för zink. Till skillnad från koppar gäller för dessa metaller en allmän uppfattning att priset i dagsläget är i lägsta laget för att attrahera ny kapacitet och att det finns en allmän förväntan om prisuppgånger. Dock, även för bly och zink förefaller den rådande prisnivå vara mer uthållig än förväntat. Vi räknar dock med att priserna kommer att öka och ser både bly och zink som intressanta marknader både på kort och lång sikt.




Bergslagen: utvecklingsfokus Håkansboda

Bergslagen

Under våren 2012 har Kopparberg Mineral AB erhållit både en mineraltillgångsbedömning av den högintressanta kopparförekomsten Håkansboda och en bearbetningskoncession för Tvistbogruvan. I det första fallet innebär det att förutsättningarna för att uppta driften i Håkansbodagruvan har ökat avsevärt. Kopparberg Mineral har, baserat på den borrkampanj som genomfördes under sommaren 2011 erhållit en initial mineraltillgångsbedömning som genomförts av Thomas Lindholm på Geovista som oberoende kvalificerad person (QP). Mineraltillgångsbedömningen bildar underlag för en planerad borrkampanj under sommaren och hösten detta år. Bedömningen i sig innebär en betydande ökning av mineraltillgångarna i Håkansboda. Uppskattningen av de totala mineraltillgångarna i kopparförekomsten uppgår till 629 kt med 1.4% koppar och 0.4 g/t guld i klassen ”indikerad”, därutöver finns 1,485 kt med 1.5% koppar och 0.3 g/t guld i kategorin ”antagen”*. En betydande ökning från tidigare historiska beräkningar, se tabellen nedan.

Klass

Tonnage(Kt)

Koppar (%)

Guld (g/ton)

Silver (g/ton)

Kända

---

---

---

---

Indikerade

629

1,4

0,4

14

Antagna

1 485

1,5

0,3

11


Tabell 1. Mineraltillgångar* per den 7 mars 2012 i Håkansboda koppargruva.

*Uppskattningarna har gjorts av Thomas Lindholm som är kvalificerad person (QP) enligt JORC-koden och SveMins regelverk. Halterna i de olika klasserna har beräknats från äldre analyser, tillgängliga äldre mineraliserade kärnsektioner som omanalyserats av LKAB Prospektering AB under 1986 samt från analyser av mineraliserade kärnsektioner från 2011 års kärnborrningskampanj. Analyser gjorda under 2011 har utförts vid ALS Scandinavia AB med metod Au-ICP21 för guld och ME-ICP61 för övriga element. ALS Scandinavia AB är certifierade enligt ISO 9001: 2008.

Området kring i Håkansboda strax norr om Lindesberg är känt sedan lång tid och omfattar förutom kopparfyndigheten ett flertal intressanta zink-bly-silvermineraliseringar i ett 2,6 km långt stråk (Håkansbodafältet) som täcks av Kopparberg Minerals undersökningstillstånd. Det finns också en eventuell sydlig fortsättning av zinkmalmen i den närliggande Lovisagruvan.

Borrkärna med kopparkisBorrkärna från bergslagen innehållandes kopparkis.

Utveckling Bergslagen koncentreras i nuläget till undersökningar som syftar till att ansöka om en bearbetningskoncession för Håkansboda vari bl a ingår miljöstudier samt ett större borrprogram för att kvalificera och utöka fyndigheten.




Tvistbogruvan: Kopparbergs första bearbetningskoncession

Kopparberg Mineral fick under april en bearbetningskoncession avseende zink-bly förekomsten i Tvistbogruvan i Smedjebackens kommun. Koncessionen ger rätt till utvinning och tillgodogörande av zink-, bly-, koppar-, silver-, guld-, mangan och volfram under 25 år med möjlighet till förlängning. Detta är Kopparbergs första bearbetningskoncession i Bergslagen och underlättar för bolaget att etablerar sig som en långsiktig aktör i området. Det förefaller även finnas god potential att utöka mineraltillgångarna inom projektet. Diamantborrning är planerad till sommaren 2013.
Tvistbogruvan har indikerade mineraltillgångar på 575 Kt med 3,3 % zink, 2,6 % bly och 22 g/t silver och antagna mineraltillgångar på 280 Kt med 3,0 % zink, 2,5 % bly och 20 g/ton silver. Uppskattningarna har utförts av Hans Thorshag som är en kvalificerad person (QP) enligt SveMins regelverk, se tabell 2 nedan.

Klass

Kton

Zn, %

Pb, %

Ag, g/ton

Indikerad

575

3,3

2,6

27

Antagen

281

3,0

2,5

20

 


Tabell 2. Mineraltillgångar i Tvistbogruvan




Intervju med Chris Carlon

Per Storm / VDVid Kopparberg Mineral ABs senaste årsstämma valdes Chris Carlon in i styrelsen. Chris har en mycket stor internationell prospekteringserfarenhet och var senast ansvarig för “Geosciences and Strategy” för Anglo American. Chris har också en omfattande erfarenhet av Sverige efter att ha bott och arbetat i Sverige under långa perioder och varit på många besök under åren. Några av Chris tidigaste professionella erfarenheter är gjorda i Sverige. Efter att ha tagit en doktorsexamen i geologi från Manchester University arbetade Chris för Consolidated Gold Fields och besökte för första gången Sverige 1976. Han besökte Laisvallgruvan och blev, som en händelse, guidad runt i gruvan av en blivande kollega i Kopparbergs styrelse, Nils-Erik Marinder.

Chris började i mitten av 1980-talet vid Svenska BP Mineral AB som projektgeolog i ett samarbetsprojekt med LKAB prospektering i Ludvika. Tillsammans med en annan nuvarande styrelsekollega, Lars-Göran Ohlsson, då chef för LKAB Prospektering, genomförde de två omfattande prospekteringsarbeten i och runt Bergslagen samt Väster- och Norrbotten. Huvudfokus var på bly-zink och koppar samt koppar-guldassocierade järnmalmer så kallade IOCG-fyndigheter (Iron Ore Copper Gold). I och med att Rio Tinto köpte BP Mineral övergick Chris till en anställning i Rio Tinto och efter nästan fem år i Sverige flyttande han och familjen tillbaka till Storbritannien. Chris arbetade och ledde sedan en mängd internationella projekt för Rio Tinto. I slutet av 1990-talet flyttade Chris över till Minorco och sedermera tillbaka till Anglo American där han först var Regional Vice President Exploration Europe-Asia och senare VP Exploration - South America.

Chris har dock återvänt till Sverige många gånger över åren. Strax efter millennieskiftet genomförde Chris en serie prospekteringsprojekt för såväl Rio Tinto som Anglo American där man fortsatte studierna av IOCG fyndigheter. Ett sådant projekt var ett koppar-guld uppslag nära Kiruna som ledde till upptäkten av Rakkurijärvi som sedermera såldes till Lundin Mining. Chris fortsatte att leda projekt och har under åren varit verksam i så pass varierande områden som Mongoliet, Sibirien, Irland, Indien och Iran.

Det är således på sin plats att Chris nu återvänder till Berglagen och ett av de mest expansiva juniorbolagen i området. Under Chris tidigare arbete i Bergslagen var han en av de senaste som varit nere i den gamla koppargruvan i Håkansboda som Kopparberg Mineral AB nu håller på att undersöka. En av de uppgifterna inom ramen för BP Minerals arbete var att gå ner i det schakt som finns (men idag är pluggat) från den gamla järnmalmsgruvan i Stråssa och paddla med en gummibåt in i Håkansbodagruvan för att studera mineraltillgångarna. Imponerad av vad han såg lyckades han övertyga BP om att omvärdera området och fortsätta prospekteringsarbetena. Iden bakom var att starkt lutande malmlinser, som de i Håkansboda, har stor potential och kan vara indikativa för större fyndigheter. BP Mineral och LKAB undersökte även omgivningarna och fann den rika bly-zinkmineralisering som kunde utvecklas till Lovisagruvan. Att sedan varken BP Minerals eller LKAB fortsatte studierna berodde i huvudsak på att vid de metallpriser som rådde under denna period, sökte företag betydligt större fyndigheter än vad som kunde förväntas i området. Chris har dock haft detta område i bakhuvudet och nu när möjligheten att vara delaktig i prospekteringsverksamhet i Bergslagen i allmänhet och i Håkansboda i synnerhet yppade sig såg Chris en möjlighet att återvända till ett spännande område och se hur långt projektet kan utvecklas med dagens priser och metoder.




Kopparbergs intressebolag

En unik möjlighet: Nordic Iron Ore
Kopparberg Mineral är även en stor ägare i Nordic Iron Ore AB, som planerar att återöppna järngruvorna i Håksberg och Blötberget utanför Ludvika samt att utveckla järnmineraliseringen i Väsmanfältet. Förekomsterna ligger i ett ca 2,5 mil långt stråk som sträcker sig från Blötberget i söder till norra delen av Håksbergsfältet. För första gången i historien kontrolleras detta stråk av en och samma intressent. Under 2011 erhöll Nordic Iron Ore AB bearbetningskoncessioner på både Håksberg och Blötberget. Totalt kontrollerar Nordic Iron Ore AB indikerade mineraltillgångar i Blötberget och Håksbergsfältet på 39 Mt med en järnhalt om 43 % respektive 36 % samt antagna mineraltillgångar om 22 Mt med en järnhalt om 43 % respektive 36 %; (värderingen av indikerade och antagna mineraltillgångar har gjorts av Thomas Lindholm som är kvalificerad person (QP) enligt JORC-koden och SveMins regelverk).

På basis av magnetiska mätningar över Väsmanfältet har en uppskattning av möjligt tonnage gjorts av ett oberoende konsultbolag. Preliminärt uppskattas magnetitmineraliseringarna ha ett tonnage på 600-650 Mt med i genomsnitt 28-30 % järn. Tonnaget klassificeras för närvarande som ”exploration target” (uppskattningen är gjord av Fil. Dr. Håkan Mattsson vid GeoVista AB enligt det kanadensiska regelverket NI 43-101). Uppskattningen är gjord enbart utifrån magnetiska data och är till sin natur osäker. Det är därför inte säkert att det uppskattade tonnaget, eller ens delar av detta, genom fortsatta undersökningar kan uppgraderas till mineraltillgångar enligt den kanadensiska standarden.

Fortsättningen av 2012 kommer att präglas av ett intensivt arbete med bland annat inlämnandet av ansökan om miljötillstånd och ett borrprogram för att kvantifiera och uppgradera järnmineraliseringen i Väsmanfältet till en mineraltillgång, samt en slutlig s.k. feasability-studie avseende Blötberget och Håksberg.

 

Blötberget:
Mt; % Fe

Håksberg:
Mt; % Fe

Väsman:
Mt; % Fe

Känd

---

---

---

Indikerad

14,6 Mt; 43 %

12 Mt; 36 %

 

Antagen

10,7 Mt; 43 %

25 Mt; 36 %

 

"Exploration target"

 

 

600 - 650 Mt; 19 - 47 %

Tabell 3. Mineraltillgångar i Nordic Iron ore

Norrliden Mining AB
KMAB och Gold Ore Resources träffade i september ett avtal om att bilda ett gemensamt prospekterings- och gruvutvecklingsbolag, Norrliden Mining AB, med Kopparberg Mineral AB som operatör och med fokus på Skelleftefältet. Under våren har sedan Gold Ore gått samman med Elgin Mining Ltd (Elgin) och samgående mellan Gold Ore och Elgin avslutades först den 30 april. Elgin Mining Ltd äger idag 100 % av den guldproducerande gruvan i Björkdal samt de två utvecklingsprojekten Lupin och Ulu i Nunavut Territory, Kanada. Utöver detta äger Elgin 50 % av Norrliden Mining AB, 35% i Auracle Resources, som f.n. utvecklar Mexican Hat i Arizona, samt rätten att köpa 60 % av guldprojekten Lincoln Mining's Oro Cruz i Kalifornien och La Bufa i Mexiko.

Norrliden Mining AB kontrollerar två större basmetallförekomster, Norra Norrliden och EVA och en mindre, historisk: Svartliden. För Norra Norrliden och Svartliden finns bearbetningskoncessioner beviljade och för EVA är en koncessionsansökan under behandling hos Bergsstaten. Norrliden Minings mineraltillgångar framgår av nedanstående tabell.

Norra Norrliden

Kton

Zn %

Pb %

Cu %

Au g/t

Ag g/t

Kända

289

3,3

0,2

1,0

0,7

45,1

Indikerade

1187

3,6

0,4

0,7

0,6

52,2

Antagna

867

1,9

0,2

0,7

0,4

30,9

 

EVA

Kton

Zn %

Pb %

Cu %

Au g/t

Ag g/t

Indikerade*

5 160

2,4

0,4

0,3

1

40

 

 

 

 

 

 

 

Svartliden

 

 

 

 

 

 

Historiska

65

1,4

n.a.

2,76

n.a.

n.a.

*Mineraltillgångarna i Norra Norrliden är uppskattade av Adam Wheeler, oberoende konsult och QP från Storbritannien (2008), mineraltillgångarna för EVA-fyndigheten är baserad på 23 diamantborrhål och uppskattade av Hans Thorshag som är en kvalificerad person (QP) enligt SveMins regelverk (2007) och mineraltillgångarna för Svartliden är historiska och ej genomförda enligt NI 43-101/JORC, se t ex utmålsprotokoll av 27 sept 1975, i den dåvarande malmbevisningen ingår 20 % gråbergsinblandning.

Norra Norrlidens zink-kopparförekomst ligger i Norsjö kommun, Västerbottens län. Geologiskt sett är mineraliseringen knuten till en kvarts- och fältspatsporfyrisk vulkanit. Totalt har förekomsten undersökts med 138 borrhål (25 626 m). Mineraliseringen, som sträcker sig 400 m i öst-västlig riktning och är upp till 30 m mäktig, når bara delvis upp till markytan men har ett djupgående på minst 300 m. För Norra Norrliden finns ett giltigt provbrytningtillstånd men några få arbetsmoment återstår ännu innan denna kan genomföras, främst handlar detta om värderingar av kringliggande mark och vissa miljöstudier.

Evaförekomsten, som är en massiv, vulkanogen, komplex sulfidmineralisering ligger i norra delen av Skelleftefältet nordväst om Norra Norrliden. Mineraliseringen hittades 2005 som resultat av flygburna geofysiska mätningar. Totalt har 55 kärnhål borrats för att undersöka mineraliseringens utsträckning och kontinuitet. I sin norra del når mineraliseringen upp till bergytan, vilka endast täckts av ett par meter morän. Mineraliseringen stupar flackt mot söder och är känd ned till ett djup av 110 m under markytan. Den övre delen av mineraliseringen når ställvis en mäktighet på 60 m. Bolaget har hos Bergmästaren ansökt om bearbetningskoncession för Evaförekomsten. Under året lämnade emellertid Länsstyrelsen i Norrbotten ett yttrande till Bergsstaten som avstyrker utfärdandet vilket grundar sig på att en framtida gruvverksamhet skulle verka menligt på rennäringen i området. Med anledning av Länsstyrelsens ställningstagande förs f.n. förhandlingar med berörd sameby.

Svartlidenförekomsten, som ligger omedelbart norr om Evaförekomsten, är en sulfidmineralisering av så kallad stringertyp. En historisk uppskattning av mineraltillgångarna gjord på basis av resultaten från 109 borrhål (12 840 m) har redovisats av Boliden. Denna visade att det ner till 100 meters djup finns en mineralisering. Svartlidenförekomsten täcks av en bearbetningskoncession.

Utöver dessa långt framskridna projekt ingår i det nya bolaget KMABs unika flygmätningarna över fältet samt data från de omfattande kemiska markundersökningarna som Gold Ore tillfört. De kemiska markundersökningar låg till grund för att guldgruvan i Björkdal kunde hittas och flygmätningarna var en avgörande faktor för Lundin Mining när de fann Storlidengruvan i slutet av 90-talet.

Norrliden Mining AB befinners sig för närvarande i ett organisationsskede. Inledningsvis kommer ett underlag att sammanställas för att påvisa verksamhetens potential samt genomföra detaljplanering av de arbeten som indikerats ovan. Underlag och planer kommer att användas för att finansiera utveckling av de ingående tillgångarna till en status där en, eller flera ”feasibility”-studier kan påbörjas. Utvecklingen inom Norrliden Mining AB separatfinansieras, sannolikt inledningsvis i mindre skala och i nästa steg via ett engagemang av en industriell partner, eller genom notering av bolaget på en relevant börs.




Kopparberg och Gold Ore kombinerar tillgångar i Skelleftefältet

KMAB och Gold Ore Resources träffade i september ett avtal om att bilda ett gemensamt prospekterings-, och gruvutvecklingsbolag, Norrliden Mining AB, med fokus på Skelleftefältet. Norrliden Mining kommer bland annat att äga två större basmetallförekomster, Norra Norrliden och EVA. Det förra projektet har redan en bearbetningskoncession beviljad och EVA har en koncessionsansökan under behandling hos Bergsstaten. Utöver dessa två långt framskridna projekt ingår i det nya bolaget KMABs unika flygmätningarna över fältet samt data från de omfattande kemiska markundersökningarna som Gold Ore tillfört. De kemiska markundersökningar låg till grund för att guldgruvan i Björkdal kunde hittas och flygmätningarna var en avgörande faktor för Lundin Mining när de fann Storlidengruvan i slutet av 90 talet.

Speciellt Skelleftefältets norra del är underprospekterad, och med tillgång till både flygmätningarna och de kemiska markundersökningarna förbättras förutsättningarna att finna nya mineraliseringar i området, säger Alain Chevalier vVD på Kopparberg Mineral.

En stor del av Skelleftefältets norra del är täckt av ett tjockt jordtäcke, vilket förvårar markprospektering. Den enda effektiva metoden för att lokalisera förekomster är därför att göra flygmätningar vilka kan lokalisera mineraliseringar ner till 300 meters djup, fortsätter Chevalier.

 








Webbdesign: Presens.nu