2016

2014

2013

2012

2011

2010

Intervju med Per Storm, verkställande direktör

Per Storm / VD

Vad har egentligen hänt i Håkansboda?
Bolaget lämnade in en ansökan om bearbetningskoncession för Håkansbodaförekomsten i december 2012. Redan i slutet av februari avslog Bergsstaten ansökan då det aktuella koncessionsområdet ligger inom skyddszonen för Lovisagruvans bearbetningskoncession och därmed skulle kunna medföra störningar i deras långsiktiga utveckling. Kopparberg Mineral har överklagat beslutet. Vi hävdar, med stöd av tillgänglig juridisk och ämnesmässig expertis, att Lovisagruvans skyddszon inte är skäl att avslå vår koncessionsansökan. Reglerna om skyddszon tillkom för att förhindra att nya undersökningstillstånd beviljas alltför nära den existerande koncessioner. Lovisagruvans bearbetningskoncession och därmed förknippade skyddszon vann också laga kraft efter att Kopparberg Mineral ansökt om bearbetningskoncession. Eftersom Kopparberg Mineral i Håkansboda undersöker en mineralisering som är av helt annan typ än Lovisamalmen och som uppträder i helt andra bergarter och då avståndet mellan förekomsterna dessutom är stort torde frågan om störningar i Lovisagruvans verksamhet vara irrelevant.

Vad händer nu närmast i ärendet?
Vi har överklagat beslutet till Näringsdepartementet och avvaktar nu deras beslut. Om de skulle gå på Bergsstatens linje är det en ny tolkning av minerallagen och något som kommer att få stora konsekvenser för hela branschen. Eftersom avslaget redan inneburit omfattande konsekvenser för Bolaget hoppas vi att departementet handlägger ärendet skyndsamt och återförvisar det till Bergsstaten för förnyad bedömning.

Vad händer i övrigt i bolaget?
Vi har planerat om och prioriterat upp våra undersökningar av Tvistboförekomsten (mer om det nedan). Vi har även gjort en större genomgång av allt det material som Bolaget förfogar över sedan köpet av Lundin Mining Exploration för några år sedan. Detta har resulterat i att vi har funnit ytterligare några intressanta målområden för fortsatta undersökningar. Vi lider ingen brist på intressanta målområden, information och data men måste självklart prioritera de projekt som genererar mest värde för aktieägarna vid varje tidpunkt.

Har detta påverkat Kopparbergs affärsidé?
Egentligen inte alls, Kopparberg Minerals affärsidé är att vara ett prospekteringsbolag som lokaliserar och utvecklar mineraliseringar fram till den tyngre investeringsfasen då anrikningsverk, sandmagasin och övriga anläggningar måste etableras för att få en gruva i drift. I den fasen ska vi söka industriella eller finansiella partners för att utveckla projekten vidare. Vårt fokus ligger på prospektering och inledande projektutveckling. Under överskådlig tid är det förekomsterna i  Bergsslagen samt intressebolagen Nordic Iron Ore och Norrliden Mining som kommer att vara högst prioriterade. Håkansbodaprojektet är nedprioriterat till dess vi vet den legala statusen. Vi hoppas och tror att vår överklagan av Bergsstatens beslut skall resultera i att bearbetningskoncessionen beviljas och att vi därmed snarast kan återuppta våra undersökningar.

Vad händer i de övriga innehaven?
Nordic Iron Ore fortsätter att utvecklas positivt. NIO har i dagsläget en god malmbas, bra potentiella produkter, konkurrenskraftiga drifts- och investeringskostnader och utomordentlig tillgång på logistiklösningar. Alla stjärnor står rätt på himlen så att säga, men problemet är naturligtvis att så inte varit fallet i alla järnmalmsprojekt och att detta smittat av sig på NIO. En internationell nedgång i värderingarna av alla juniora gruvbolag har slagit hårt mot många projekt. Det finns emellertid nu ett antal internationella aktörer som uppmärksammat de låga värderingarna och som insett att ett uppsving kan ge betydande vinster.

Norrliden Mining, vårt intressebolag i Skelleftefältet, befinner sig också i en finansieringsfas med omfattande nationella och internationella diskussioner som pågår. I Bolaget finns nu ett gediget material som möjliggör en snabb utveckling så snart ekonomiska resurser säkrats.




Metallmarknaderna på lång och kort sikt

Få, om än någon expert, tvivlar idag på en positiv utveckling av den långsiktiga efterfrågan på metaller i världen. Att de tillväxande marknaderna i Sydostasien kommer att behöva stora mängder metaller under de kommande åren är ställt utom allt tvivel. Vad tvistefröt gäller är hastigheten i tillväxten och, nu närmast, Kinas roll som den mest drivande kraften för metallefterfrågan. Många tror att perioden med tvåsiffriga tillväxttal för Kinas ekonomi är över, sannolikt med rätta. Den tillväxt som förväntas, någonstans mellan sju och åtta procent, är på en helt annan nivå än för tio år sedan. Nivån är dock väsentligt högre än vad huvuddelen av de mogna ekonomierna mäktar med. Frågan är alltså om den fortsatta Kinesiska tillväxten kommer att omsättas i en fortsatt hög efterfrågan på metaller. Med tanke på fördelningen och den geografiska strukturen på Kinas välstånd (med tyngdpunkten på de urbaniserade kustområdena) och de tydliga politiska mål som uttalats om att försöka utjämna skillnaderna mellan land och stad är det sannolikt att den höga efterfrågan på metaller kommer att fortsätta. Tillväxten i infrastrukturinvesteringarna i Kina är också fortfarande hög, över 20 % i februari i år. En av de stora svårigheterna med att bedöma Kinas utveckling är att inget annat exempel finns i världshistorien på snabb ekonomisk tillväxt för så många människor. Än så länge har många misstagit sig på kraften i den kinesiska tillväxten.

Att takten i tillväxen minskar och att tyngdpunkten förskjuts något från investeringar till konsumtion är dock att vänta. Det kommer bland annat att innebära en lägre tillväxt i kinesisk metallindustri. En lägre tillväxt i t ex Kinas stålindustri är nog eftersträvansvärd då ingen industri i längden kan klara sig utan rimliga vinstnivåer. Avkastning förefaller inte varit prioriterat i den kinesiska stålindustrin utan fokus har varit på tillväxt. En fortsatt hög efterfrågan och minskad tillväxt i den inhemska industri borde visa sig i en ökad import av stål och Kina har länge haft som uttalat mål att inte vara en stor exportör av stålprodukter. Viktigt att följa är alltså tillväxten i Kinas infrastrukturinvesteringar och balansen mellan export och import för stål. Stål är också en bra måttstock för andra metaller som koppar och zink även om (främst) koppar ofta har en längre tillväxtperiod i samband med industrialiseringen än stål.

På lite kortare sikt har metallpriserna återhämtat sig efter föregående sommars nedgångar och för vissa metaller har de, nått nya höga nivåer. Det inledande kvartalet på detta år har dock inneburit en viss försvagning men med tanke Europas problem och oförmåga till tillväxt är det inte särskilt förvånande. Priserna ligger dock bekvämt över de produktionskostnader som kan förväntas från gruvprojekten i Kopparberg Minerals portfölj. Sammantaget medför detta att vi ser fram mot fortsatt god efterfrågan, höga metallpriser och bara långsamt ökande utbud inom samtliga områden där Kopparberg Mineral och våra intressebolag är verksamma.

Kopparprisets utväckling
Figur 1. Kopparpriser april 2008 – april 2013, källa LME

Kopparprisets utväckling
Figur 2. Zinkpriser april 2008 till april 2013, Källa LME




Fokus: Tvistboförekomsten

Kopparberg Mineral har nu påbörjat fördjupade undersökningar av mineraliseringarna i Tvistbo. En inledande kaxborrningskampanj kommer sannolikt att följas upp med kärnborrning i syfte att öka tonnage och kännedomen om de uppskattade mineraltillgångarna. Kaxborrningarna avser i första hand att undersöka orsaken till en så kallad IP anomali mellan Tvistbo- och Norrgruvan (se kartan nedan). Utöver detta har 85 borrhål med tillhörande kärnor identifierats i området. Samtliga hål är koordinatsatta men för några av dem saknas viss information. Kärnorna är under förnyad genomgång

Gamla Tvistbogruvan, eller Silverudden, var i produktion så tidigt som på 1500-talet. Den senaste brytningen skedde under krigsåren 1942-1945. Mineraliseringen består av zinkblände och silverförande blyglans som uppträder i kalksilikat/skarn, dioritisk gnejs och marmor. Mineraliseringen är en av flera zink-bly förekomster inom en möjlig fortsättning på det nord-sydliga mineraliserade stråket i vilket likartade mineraliseringar brutits i bl.a. Stollberg och Gränsgruvan. Mineraliseringen, har en nord-sydlig strykning samt brant sidostupning mot väster (ca 80 grader). Tvistboförekomsten uppträder i en geologisk miljö som kännetecknas av omvandlade vulkaniter, vulkanoklaster samt skarnrika magnetitmalmer.

Den mineraliserade zonen har kunnat följas ca 200 m i strykningsriktningen. Den har en bredd på upp till 55 m och har ett hittills känt djupgående på ca 180 m. Förekomstens södra utbredning är avklippt av en förkastning, men den är fortfarande öppen mot norr och mot djupet. Kopparberg Minerals undersökningstillstånd Tvistbo nr 100 omfattar flera tidigare utmål som Tvistbo nr 1, 2, 3 och 4 samt Norrgruvan.

Undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner
Malmkroppen i Tvistbo

Själva Tvistboförekomsten har tidigare undersökts med totalt 38 kärnborrhål och baserat på resultaten av dessa har en uppskattning av mineraltillgångarna gjorts av en oberoende extern konsult. Ner till 180 meters djup uppgår de indikerade mineraltillgångarna till nära 575 Kt med 3,3 procent zink, 2,6 procent bly och 22 g/t silver. Till detta kommer en antagen mineraltillgång på 280 kton med 3 % zink, 2,5 % bly och 20 g/ton silver. Bolaget erhöll i april 2012 bearbetningskoncession för Tvistbogruvan K nr1.

Undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner

Söder om Tvistboförekomsten, ligger Norrgruvans bly-silver-kopparförekomst i södra delen av Bolagets undersökningstillstånd Tvistbo nr 100. Den har varit i produktion under flera olika perioder från 1711 till 1928. Gruvan har avsänkts ner till ett djup av cirka 105 meter. Förekomsten är bruten på mineraliseringar med silverhaltig blyglans, zinkblände, kopparkis och något guld i ett granat- och amfibolskarn som också innehåller flusspat och grön glimmer. Sidostenen utgörs av mikroklinrik leptit som delvis är granatförande och närmast mineraliseringarna kvartsitomvandlad. Den mineraliserade zonen är totalt cirka 200 meter lång och 2 till 3 meter mäktig. De undersökningar som nu först kommer att göras är koncentrerade till området mellan Tvistboförekomsten och Norrgruvan.

Tabell 1: Mineraltillgångar i Tvistboförekomsten som ligger inom bearbetningskoncession tillhörande Kopparberg Mining Exploration.

Klass

Tonnage
(Kton)

Zink
(%)

Bly
(%)

Silver
(g/ton)

Kända

-

-

-

-

Indikerade

575

3,3

2,6

22

Antagna

280

3,0

2,5

20

Uppskattningarna är gjorda 2008 av Hans Thorshag, kvalificerad person (QP) enligt SveMins regelverk.

Borriggen aktiv i Tvistbo

 




Läget i Håkansbodaprojektet

Före Bergsstatens avslag på Bolagets ansökan om bearbetningskoncession och därpå följande överklagan genomfördes ett kärnborrningsprogram inom det gamla gruvområdet i Håkansboda. De första resultaten pekar på att mineraliseringarna i området kan vara större än tidigare beräknats. Kortare kärnsektioner (0,7 m respektive 0,95 m) håller över 13 % zink och mer än 3 % koppar. Dessa kärnsektioner ingår i en mer än 14 meter lång sektion med 1,1% koppar.

Analysresultaten från de inledande cirka 700 meternas kärnborrning i Håkansboda har nu erhållits. I kärnorna från borrhål 12D0004 och 12D0005, som borrades intill den tidigare brutna Norrgruvan i Håkansbodafältet, har tydliga mineraliseringar identifierats vilka verifierar resultaten av de kaxborrningar som genomfördes under hösten 2012. Analysresultaten tyder på att det i anslutning till de tidigare brutna malmkropparna finns ytterligare mineraliseringar med intressanta kopparhalter.

 




Nordic Iron Ore AB

Kopparbergs Minerals intressebolag Nordic Iron Ore (NIO) har under de senaste två kvartalen utvecklats utomordentligt positivt. I början av året rapporterade NIO om en förnyad mineraltillgångsuppskattning där de totala mineraltillgångarna mer än fördubblas och nu uppgår till 62,2 Mton klassificerade som indikerade och 107,7 Mton vilka klassificerats som antagna. Uppskattningen omfattar mineraltillgångar i Blötberget samt betydande indikerade och antagna mineraltillgångar i den hittills undersökta delen av Väsmanfältet inklusive Finnäset. I Blötberget uppgår indikerade och antagna mineraltillgångar till 29,8 Mton med 44,5 % järn respektive 10,2 Mton med 42,9 % järn, motsvarande en tonnageökning med cirka 66 procent jämfört med tidigare uppskattning. I Väsmanfältet inklusive Finnäset uppgår de indikerade respektive antagna mineraltillgångarna till 7,0 Mton med 38,5 % järn respektive 85,9 Mton med 38,4 % järn. Med dessa ökade mineraltillgångar går nu NIO vidare med sin utvecklingsplan. Målsättningen är att nå en årlig produktion på 4,4 Mton från 2018 och en betydande livslängd för gruvprojektet. Samtliga mineraltillgångar har uppskattats i enlighet med riktlinjerna i JORC-koden och har utförts av Thomas Lindholm på GeoVista AB, som är intressebolagets oberoende kvalificerade person.

Vid sidan av borrkampanjen har NIO också tecknat en avsiktsförklaring med Coal and Ore Trading Limited som avser marknadsföring och leveranser av järnmalmsprodukter på upp till 600 000 ton per år. Avsiktsförklaringen innebär att intressebolaget planerar att tidigarelägga produktionsstarten i Blötbergsgruvan till andra halvåret 2014. Den initiala investeringskostnaden beräknas till cirka 165 MSEK och inledningsvis planeras all produktion att läggas ut på entreprenad. Sammantaget innebär detta att NIO nu kan planera för en gruvstart i Blötberget så tidigt som nästa år. Detta är självklart bra för bolagets stegvisa utveckling och kommer även att på ett betydande sätt bidra till uppstarten av Ludvika Gruvor.

Att logistik är centralt i järnmalmsbolag är väl känt likaså att logistiken kan bli en stötesten om den inte hanteras på rätt sätt. NIO har järnväg fram till både gruvor och planerad anrikningsanläggning och i januari i år tecknades en avsiktsförklaring med Oxelösunds Hamn AB för järnmalmsleveranser på upp till 5 Mton per år, vilket motsvarar väl den förväntade volym från Ludvika Gruvor. Oxelösunds Hamn har redan idag befintliga anläggningar med tillräcklig kapacitet för att de första åren möjliggöra lagring och utlastning av järnmalm. Anläggningarna kommer att över tid utökas och utvecklas för att möta NIO:s framtida behov. Överenskommelsen med Oxelösunds hamn är en viktig del i uppbyggnaden av en effektiv logistikkedja från Ludvika Gruvor. Nyligen annonserade även Oxelösunds hamn att kapaciteten i hamnen kan komma att fördubblas från dagens 5,5 miljoner ton gods om året, för att kunna hantera järnmalm från Ludvika och Grängesberg. En investering i en djupare hamn och två kajer som byggs samman beräknas till 500 miljoner kronor, och miljötillstånd ska sökas i maj för att utbyggnaden ska stå färdig under 2015. Goda nyheter för NIO således.

 




Norrliden Mining AB

Norrliden Mining AB (NMAB) ägs till 50 % av Kopparberg Mineral som också är operatör för verksamheten i detta bolag. Under våren 2012 startades verksamheten i kvalificerad mening och en grundlig genomgång gjordes av det omfattande geologiska material från tidigare prospektering i Skelleftefältet med omnejd som tillfördes vid bolagsbildningen. Genomgången resulterade bl.a i en uppdaterad mineraltillgångsuppskattning för Norra Norrliden förekomsten (se www.kopparbergmineral.se).

Under 2012 har förhandlingar med Mausjaurs sameby genomförts och under hösten gjordes en gemensam komplettering till den bearbetningskoncessionsansökan som är under handläggning hos Bergsstaten. I inlagan tydliggörs eventuella konsekvenser för rennäring om en framtida exploatering av EVA-förekomsten aktualiseras.

Under resterande del av året har arbetet fokuserats på de norra delarna i bolaget, Copperstone. Inom ramen för Copperstone projektet finns bearbetningskoncessionen Svartliden K nr 1, den ansöka bearbetningskoncession EVA K nr 1 samt två tidigare utmål som nu är undersökningstillstånd. Sammantaget ser området mycket intressant ut för fortsatt prospektering.

I övrigt har ett underlag för den långsiktiga finansieringen av NMAB färdigställts och finansieringsdiskussioner med olika nationella och internationella aktörer pågår.



Webbdesign: Presens.nu