2016

2014

2013

2012

2011

2010

Intervju med Per Storm, verkställande direktör

Per Storm / VD

Varför en ny emission och varför nu?
Prospekteringsbolag som Kopparberg Mineral måste fortlöpande refinansiera sig via kapitalmarknaderna under uppbyggnaden av bolagets tillgångar. Utvecklingsprojekt av den karaktär vi sysslar med är långsiktiga och kapitalkrävande och vägen fram är inte alltid spikrak. Sedan föregående emission har vi stöttat det projekt som ligger närmas kassaflöde, Nordic Iron Ore samt borrat på Håkansbodaförekomsten. Efter avslaget på vår ansökan om bearbetningskoncession för Håkansboda var vi tyvärr tvungna till en omprioritering och har även dragit ner något på verksamheten. Nu ser vi hur marknaderna så smått vänder och då vill vi vara väl placerade att utveckla våra utomordentliga innehav.

Rent konkret, vad kommer emissionsintäkterna att användas till?
När alla kostnader för emissionen är betalda kommer vi att fokusera på att utveckla Bergslagenprojekten via kärnborrning. Om överklagandet för Håkansboda går igenom är det sannolikt där som fokus kommer att ligga. Om inte kommer vi att fortsätta med att utveckla Tvistbo. Vi kommer även att använda mindre delar av intäkterna som såddfinansiering för att säkra ytterligare resurser i Norrliden Mining och stödja Nordic Iron Ore i sin vidare utveckling.

Vad har hänt under den senaste tiden i Bergslagen?
Till stora delar har vi följt planen om än inte i den omfattning vi önskade. Vi påbörjade ett borrprogram i Håkansboda där vi fick bra resultat initialt men avbröt borrningarna då vi fick avslag på koncessionsansökan. Vi överklagade omedelbart enligt procedurerna till Regeringen och där ligger ärendet just nu. Bergsstaten har kompletterat sitt yttrande utan att tillföra något nytt. Om regeringen skulle gå på Bergsstatens linje är det en ny tolkning av minerallagen och något som kommer att få stora konsekvenser för hela branschen. Avslaget har redan inneburit omfattande konsekvenser för Bolaget, varför vi hoppas att departementet handlägger ärendet skyndsamt och återförvisar det till Bergsstaten för förnyad bedömning.

Vid sidan av detta har vi genomfört en inledande kaxborrkampanj på Tvistboförekomsten och analysresultaten verifierar i allt väsentligt våra antaganden att ett samband kan finnas mellan Tvistboförekomsten och Norrgruvan. Nästa steg där är en kärnborrningskampanj som är under planering.

Vad händer i Nordic Iron Ore?
I detta nyhetsbrev tänkte vi djupdyka lite i Nordic Iron Ore men totalt sett utvecklas bolaget positivt. Möjligheten att hitta långsiktig finansiering har naturligvis hämmats av de övriga järnmalmsbolagens kräftgång men ledningen i NIO ser ändå positivt på möjligheterna. I övrigt är processen för beslut om miljötillstånd nu ordentligt igång och beslut väntas första kvartalet nästkommande år. NIO går, i min mening, en intressant framtid till mötes.

Hur ser framtiden ut för Norrliden Mining?
De njugga kapitalmarknaderna har också påverkat Norrliden Mining. Det arbete som påbörjades under vintern har dragit ut på tiden men än så länge pågår diskussioner med flera olika intressenter. Efter vinterns och vårens arbete finns ett gediget material som möjliggör en snabb utveckling så snart vi säkrat ekonomiska resurser.




Fokus: Nordic Iron Ore

Introduktion
Nordic Iron Ore AB (NIO) är ett gruvutvecklingsbolag som syftar till att öppna de gamla gruvorna i Blötberget och Håksberg i Södra Dalarna och att utveckla den mellanliggande Väsmanförekomsten. NIO är den första aktören att integrera de större järnmalms-förekomsterna i Ludvikaområdet. Bolaget kan därför utnyttja de skalfördelar som följer av att kontrollera det sammanhängande område av historisk gruvmark i Västerbergslagen där järnmalmsbrytningen går tillbaka ända till 1500-talet. Vid Blötberget bröt Gruv AB Vulcanus och därefter stora Kopparberg Bergslags AB järnmalm fram till 1979 då gruvan togs ur drift. Även i Håksbergsfältet bröts järnmalm fram till 1979. Kvar i området från den aktiva tiden finns betydande järnmineraliseringar och omfattande ortsystem som förbinder dessa samt annan infrastruktur som schakt och snedbanor som nu i viss mån kan nyttjas.

Genom att detta handlar om ett återöppnande av gamla gruvor minskar riskerna i projektet. Nordic Iron Ore kan därför betraktas som ett projekt med låg risk relativt andra järnmalmsprojekt och med betydande potential.

Mineraltillgång, anrikning, produkter
Ett bra järnmalmsprojekt karakteriseras av ett antal enkla faktorer: en god malmtillgång som lätt kan anrikas till en produkt med hög järnhalt, låga produktionskostnader, låg kapitalintensitet, skalbarhet i utvecklingen och tillgång till järnväg fram till djuphamn.

I NIO:s fall rapporterade Bolaget om en mineraltillgångsuppskattning där de totala mineraltillgångarna mer än fördubblas. De indikerade mineraltillgångarna uppgår nu 62,2 Mton och de antagna till 107,7 Mton. NIO:s totala mineraltillgångar framgår av tabellen nedan.

Tabell 1. Mineraltillgångar i Nordic Iron Ore AB per den16 januari 2013.

 
Indikerade
Antagna
 
Mton
Järnhalt
Mton
Järnhalt
Blötberget  29,8 44,5% 10,2 42,9%
Väsman syd[1] 7,0 38,5% 85,9 38,4%
Håksberg 25,4 36,4% 11,6 36,0%
  62,2 40,3% 107,7 38,6%


1
På basis av magnetiska mätningar över Väsmanfältet har en uppskattning av möjligt tonnage gjorts av ett oberoende konsultbolag (Fil. Dr. Håkan Mattsson vid GeoVista AB). Preliminärt uppskattas de magnetitförande mineraliseringarna ha ett tonnage på 600-650 Mt med i genomsnitt 28-30 % järn. Tonnaget klassificeras för närvarande som ”exploration target” enligt den kanadensiska standarden NI 43-101. Uppskattningen är gjord enbart utifrån magnetiska data och är till sin natur osäker. Det är därför inte säkert att det uppskattade tonnaget, eller ens delar av det som inte ingår i den efter borrningen klassificerade tonnaget, genom fortsatta undersökningar kan uppgraderas till mineraltillgångar enligt den kanadensiska standarden eller JORC-koden

Att malmen är lättanrikad är känt sedan tidigare och av Bolaget genomförda studier som också visar att man kan framställa en högvärdig produkt med ett genomsnitt av 67 % järn.

Logistik
För Nordic Iron Ore är logistiken redan på plats. Järnvägen, den klassiska Grängesberg– Oxelösundsjärnvägen, går precis förbi det tänkta anrikningsverket och i januari i år tecknades en avsiktsförklaring med Oxelösunds Hamn AB för järnmalmsleveranser på upp till 5 Mton per år. Det motsvarar väl den förväntade volymen från Ludvika Gruvor. Oxelösunds Hamn har redan idag befintliga anläggningar med tillräcklig kapacitet för att under de första åren möjliggöra lagring och utlastning av järnmalm. Överenskommelsen med Oxelösunds hamn är en viktig del i uppbyggnaden av en effektiv logistikkedja från Ludvika Gruvor.

Ekonomi
De studier som NIO genomfört pekar på konkurrenskraftiga produktionskostnader, c:a 50 USD/ton fritt lastat i Oxelösund. I internationella bedömningar ligger produktionskostnaden någonstans i mitten av kostnadsspannet för världens järnmalsmgruvor. Fritt levererat i Norra Kina, alltså inklusive frakt kommer NIOs premiumprodukt med 67 % Fe att ha en god marginal även till de mer konservativa prisbedömningar om 100 till 120 USD per ton som ibland framförs.

NIO också tecknat en avsiktsförklaring med Coal and Ore Trading Limited som avser marknadsföring och leveranser av järnmalmsprodukter på upp till 600 000 ton per år. Avsiktsförklaringen innebär att intressebolaget planerar att tidigarelägga produktionsstarten i Blötbergsgruvan till andra halvåret 2014. Den initiala investeringskostnaden beräknas till cirka 165 MSEK och inledningsvis planeras all produktion att läggas ut på entreprenad. I och med denna stegvisa uppbyggnad av företaget minskar risken och tiden till ett positivt kassaflöde.

Miljöfrågor
En viktig milstolpe passerades i mitten av 2012 när bolaget hos Mark- och miljödomstolen i Nacka ansökte om miljötillstånd för de planerade gruvorna i Blötberget och Håksberg. I slutet av september i år genomfördes huvudförhandling som dock ajournerades till i mitten av december. Dom väntas under första kvartalet 2014. En dom i ett miljömål omfattar vanligen ett antal villkor som bolaget har att förhålla sig till i sin verksamhet. Det innebär att när villkoren är fastställda kan bolaget planera sin verksamhet och förhålla sig till de spelregler som gäller. Ytterst sällan sker det enkla avslag på ansökan i denna typ av juridiska processer.

Sammanfattning
Sammantaget innebär allt ovanstående att NIO kan planera för en gruvstart i Blötberget så tidigt som nästa år. Detta är självklart bra för bolagets stegvisa utveckling och kommer även att på ett betydande sätt bidra till uppstarten av Ludvika Gruvor.




Bergslagen

Tvistboförekomsten
Tvistboförekomsten är en av flera zink-blyförekomster inom det nord-sydliga, mineraliserade stråk som bl.a. innehåller gruvorna Stollberg och Gränsgruvan. Mineraliseringen har i söder förskjutits av en förkastning, men är helt öppen mot norr och djupet och består av massiv zinkblände och blyglans eller av ”sliror” utvecklade parallellt med foliationen. Kopparberg Mineral beviljades en bearbetningskoncession för Tvistboförekomsten under våren 2012.

Tabell 2. Mineraltillgångar i Tvistbogruvan2

Klass
Tonnage
(Kton)
Zink
(%)
Bly
(%)
Silver
(g/ton)
Kända
-
-
-
-
Indikerade
575
3,3
2,6
22
Antagna
280
3
2,5
20

2 Uppskattningarna har gjorts av Hans Thorshag, kvalificerad person (QP) enligt SveMins regelverk.

Söder om Tvistboförekomsten, ligger Norrgruvans bly-silver-kopparförekomst i södra delen av Bolagets undersökningstillstånd Tvistbo nr 100. Den har varit i produktion under flera olika perioder från 1711 till 1928. Gruvan har avsänkts ner till ett djup av cirka 105 meter. Förekomsten är bruten på mineraliseringar med silverhaltig blyglans, zinkblände, kopparkis och något guld i ett granat- och amfibolskarn som också innehåller flusspat och grön glimmer. Sidostenen utgörs av mikroklinrik leptit som delvis är granatförande och närmast mineraliseringarna kvartsitomvandlad. Den mineraliserade zonen är totalt cirka 200 meter lång och 2 till 3 meter mäktig.

För att undersöka ett eventuellt samband mellan Tvistboförekomsten och den tidigare brutna Norrgruvan, en sträcka på ca 1 km, har ett kaxborrningsprogram omfattande 64 borrhål genomförts. Syftet var att identifiera de geologiska förutsättningarna för ett samband mellan mineraliseringarna och utifrån detta planera ett kärnborrningsprogram. I området är sedan tidigare geofysiska (elektriska och magnetiska) mätningar genomförda vilka indikerar ett sådant samband men enbart enstaka kärnborrhål förekommer.

Borrigg på plats i Bergslagen

Figur 2.
Kaxborrningar i Tvistbo under vintern 2013

Från analyser och loggning av bergkaxet av de nu genomförda borrningarna har förhöjda metallhalter konstaterats vilket ytterligare stödjer antagandet om ett samband mellan Tvistbogruvan och Norrgruvan. Nästa steg i undersökningarna är att genomföra ett första kärnborrningsprogram vilket kan komma att ske under hösten.

Håkansbodaprojektet
Bolaget lämnade in en ansökan om bearbetningskoncession för Håkansbodaförekomsten i december 2012. Redan i slutet av februari avslog Bergsstaten ansökan då det aktuella koncessionsområdet ligger inom skyddszonen för Lovisagruvans bearbetningskoncession och därmed skulle kunna medföra störningar i Lovisagruvans långsiktiga utveckling. Kopparberg Mineral har överklagat beslutet. Bolaget hävdar, med stöd av tillgänglig juridisk och ämnesmässig expertis, att Lovisagruvans skyddszon inte är skäl att avslå vår koncessionsansökan. Reglerna om skyddszon tillkom för att förhindra att nya undersökningstillstånd beviljas alltför nära existerande koncessioner. Lovisagruvans bearbetningskoncession och därmed förknippade skyddszon vann också laga kraft efter att Kopparberg Mineral ansökt om bearbetningskoncession. Eftersom Kopparberg Mineral i Håkansboda undersöker en mineralisering som är av helt annan typ än Lovisamalmen och som uppträder i helt andra bergarter och då avståndet mellan förekomsterna dessutom är stort torde frågan om störningar i Lovisagruvans verksamhet vara irrelevant

Före Bergsstatens avslag på Bolagets ansökan om bearbetningskoncession påbörjades ett kärnborrningsprogram inom det gamla gruvområdet i Håkansboda. De första resultaten pekar på att mineraliseringarna i området kan vara större än tidigare beräknats. Kortare kärnsektioner (0,7 m respektive 0,95 m) håller över 13 % zink och mer än 3 % koppar. Dessa kärnsektioner ingår i en mer än 14 meter lång sektion med 1,1 % koppar. I kärnorna från borrhål 12D0004 och 12D0005, som borrades intill den tidigare brutna Norrgruvan i Håkansbodafältet, har tydliga mineraliseringar identifierats vilka verifierar resultaten av de kaxborrningar som genomfördes under hösten 2012. Analysresultaten tyder på att det i anslutning till de tidigare brutna malmkropparna finns ytterligare mineraliseringar med intressanta kopparhalter.




Norrliden Mining AB

Norrliden Mining AB (NMAB) ägs till 50 % av Kopparberg Mineral som också är operatör för verksamheten i detta bolag. Under våren 2012 startades verksamheten i kvalificerad mening och en grundlig genomgång gjordes av det omfattande geologiska material från tidigare prospektering i Skelleftefältet med omnejd som tillfördes vid bolagsbildningen. Genomgången resulterade bl.a. i en uppdaterad mineraltillgångsuppskattning för Norra Norrliden förekomsten (se www.kopparbergmineral.se). Bolaget innehåller två projektområden, Norrliden i söder och Copperstone norr om denna, precis över gränsen till Norrbottens län (se kartan nedan). Inom Copperstoneområdet finns ett flertal mineralförekomster varav Eva, Svartliden och Copperstone norra är de viktigaste av de hittills kända.

Norrlidens zink-kopparförekomst ligger i Norsjö kommun, Västerbottens län. Totalt har förekomsten undersökts med 138 borrhål (25 626 m). Mineraliseringen, som sträcker sig 400 meter i öst-västlig riktning är upp till 30 m mäktig. Den når bara delvis upp till markytan men har ett djupgående på minst 300 m. De kända och indikerade mineraltillgångarna framgår av tabellen nedan.

Tabell 3. Mineraltillgångar i Norrlidenförekomsten per den 14 september 2012

Klass
Tonnage
(Kton)
Zink
(%)
Bly
(%)
Koppar
%
Guld
(g/ton)
Silver
(g/ton)
Kända
493
2,9
0,4
0,7
0,65
59
Indikerade
1 499
2,9
0,3
0,6
0,54
40
Antagna
914
1,6
0,2
0,8
0,34
34


Norrliden är ett långt framskridet projekt med en detaljerad gruvplan och en ekonomisk bedömning av projektet. I dagsläget har tillståndet för provbrytningen löpt ut men en ansökan om förlängning av detsamma är under behandling hos Länsstyrelsen i Västerbottens län.

Översikt över Skelleftefältet

Figur 3: Översikt över Skelleftefältet med aktiva gruvor (blå ringar), stängda gruvor (blår trianglar), fristående anrikningsverk (ljusblå rektangel) och Norrliden Minings utvecklingsprojekt (röda stjärnor). Ljust grå skuggade områden är undersökningstillstånd av andra bolag, mörkt grå är Norrliden Minings undersökningstillstånd och violetta områden är beviljade bearbetningskoncessioner.

En miljökonsekvensbeskrivning för en provbrytning är genomförd samt långt framskriden men ännu inte helt slutförd för en fullskalig brytning. Anrikningsförsök visar att malmen inte avsevärt skiljer sig från den som bryts i Skelleftefältets övriga förekomster utan kan betraktas som lättanrikad.

De ekonomiska bedömningar som gjorts för förekomsten över åren pekar alla på en hög lönsamhet och om projektet utvecklas enligt genomförd planering kan verksamheten generera att positivt kassaflöde inom två år efter beslut att genomföra gruvstarten.



Evaförekomsten

Evaförekomsten, som är en massiv, vulkanogen, multimetallisk sulfidmineralisering belägen i norra delen av Skelleftefältet, hittades 2005 som resultat av flygburna geofysiska mätningar. Totalt har 55 kärnborrhål borrats för att undersöka mineraliseringens utsträckning och kontinuitet. En mineraltillgångsuppskattning baserad på 23 diamantborrhål har gjorts av en oberoende konsult. Denna resulterade i ett indikerat tonnage på 5,2 Mton med 2,4 procent zink, 0,3 procent koppar, 0,4 procent bly, 1,0 g/t guld och 40.0 g/t silver. Mineraltillgångs-uppskattningen täcker bara den övre delen mineralisering men det finns även ett mer djupgående matarsystem. I sin norra del når mineraliseringen upp till bergytan vilken endast täckts av ett par meter morän. Mineraliseringen stupar flackt mot söder och är genom hittills gjord kärnborrning känd ner till ett djup av 110 meter under markytan. Den övre delen av mineraliseringen når ställvis en mäktighet på 60 meter.

Evaförekomsten är bedömd som riksintresse för mineralbrytning, 2010, och Bolaget har hos Bergmästaren ansökt om bearbetningskoncession. Tidigare har Länsstyrelsen i Norrbotten lämnat ett yttrande till Bergsstaten som avstyrker utfärdandet av koncessionen. Ställningstagandet grundar sig på att Länsstyrelsen anser att en framtida gruvverksamhet skulle inverka menligt på rennäringen i området. Bolaget har skrivit ett samarbetsavtal med aktuella samebyn och har under föregående år lämnat in en gemensamt underskriven komplettering av bearbetningskoncessionsansökan. På grund av Länsstyrelsens ställningstagande pågår fortlöpande diskussioner om hur parterna skall kunna samexistera i området.

Mineraltillgångsuppskattning Evaförekomsten

Figur 4. Evaförekomsten, den inringade delen utgör grunden för mineraltillgångsuppskattningen (28 av 55 kärnborrhål).

Svartlidenförekomsten

Svartlidenförekomsten (Svartliden K nr 1), som ligger omedelbart norr om Evaförekomsten, är en sulfidmineralisering av så kallad stringertyp. En historisk uppskattning av mineraltillgångarna (ej enligt NI 43-101/JORC) gjord på basis av resultaten från 109 borrhål (12 840 m) har redovisats av Boliden. Denna visade att det ner till 100 meters djup finns ett tonnage på 65 Kton med 2,8 procent koppar, 1,4 procent zink, 55 g/ton silver och 0,3 g/ton guld. Svartlidenförekomsten täcks av en bearbetningskoncession.

”Copperstone norra”
I den delen av projektet som kallas ”Copperstone norra” finns två äldre utmål med disseminerade Cu-Ag mineraliseringar. Dessa har vardera historiskt uppskattade mineraltillgångar om 200 Kton. Idag klassas tillgångarna i undersökningstillstånden Svartliden 41 och 101 som ”antagna” då de inte är utförda enligt någon internationell standard som NI 43-101 eller JORC. En genomgång av existerande borrkärnor indikerar dock att potentialen för att utöka tonnaget i dessa båda förekomster är utomordentlig. I borrkärnorna från de äldre utmålen samt från Svartlidenförekomsten har bland annat följande analysresultat erhållits.

82 m @ 0,77 % Cu och 4,5 g/t Ag
26 m @ 1,12 % Cu och 7,0 g/t Ag
33 m @ 0,82 % Cu och 6,3 g/t Ag
31 m @ 0,74 % Cu och 11,3 g/t Ag

Sammanfattning
Norrliden Mining utgör vid sidan av Nordic Iron Ore Kopparberg Minerals mest utvecklade projekt. Norra Norrlidenförekomsten är långt utvecklad och kan sannolikt tas i drift med god ekonomi inom en relativt kort tid. Projektområdet i norra Skelleftefältet, "Copperstone", utgör en attraktiv uppsida (”blue sky”) med mycket intressanta uppslag för fortsatt prospektering.

För Norrliden Minings del är ett idrifttagande av Norra Norrliden det första steget av Bolagets utveckling i Skelleftefältet. Därefter följer fortsatta undersökningar Norra Norrliden, Svartliden/Eva och Copperstone Norra.




Metallmarknaderna på lång och kort sikt

Metallmarknaderna har under de senaste par åren varit skakiga. Många prospekterings- och gruvutvecklingsbolag lokalt och globalt har haft problem och skapat stora rubriker. Långsiktigt talar dock fundamentala faktorer för gruvindustrin. Dessa faktorer kan sammanfattas i tre punktsatser:

  1. Tillväxtekonomierna, typisk Kina, har fortfarande betydande infrastrukturinvesteringar kvar att göra innan de är i närheten av de mogna ekonomierna
  2. I alla ekonomier, även i de mogna, fortsätter användningen av bas- och specialmetaller att öka i takt med den ekonomiska tillväxten.
  3. Den långsiktiga prisutvecklingen antas ligga en bra bit över den nivå som var förhärskande före ”Kina-effekten” och kommer att motivera återöppnande och nyutveckling av en mängd gruvor i områden som är politiskt säkra, kostnadseffektiva och geologisk intressanta

Under de senaste tio åren har priser på basmetaller, special- och ädelmetaller och järnmalm ökad dramatiskt. Under en lång tid dessförinnan, under 1980- och 1990-talet var metallpriser i allmänhet nedtryckta och gruv- och metallindustrin sågs som en industri värd att fasa ut. Många har under den senaste tiden försökt återuppliva den synen på gruvindustrin. Det förefaller dock något överilat. Sannolikt är de låga priserna under 1990-talet en avvikelse från den historiska normen och de priser vi sett fram till för en tid sedan nödvändiga för att attrahera tillräckliga investeringar i gruvindustrin och metallframställning.

Långsiktigt kommer priserna sannolikt att stabilisera sig på nivåer under de som rådde för något år sedan men klart över 1990-talets priser. De nivåer som nu är förhanden är sannolikt de som kommer att vara förhärskande under de kommande åren. Prisnivåerna för de olika metallerna förefaller vara förankrade i produktionskostnader (som till stora delar styrs av energikostnaderna) och på en tillväxt i efterfrågan som inte kräver någon större ökning. Vår bedömning är således att kopparpriserna kan komma ner något kortsiktigt men upp tillbaka runt 8000 USD/ton på något års sikt, zink- och blypriserna bör ligga mellan 2000 och 2500 USD/ton och järnmalmspriserna runt 120 USD/ton.

För ädel- och specialmetaller ser bilden delvis annorlunda ut. Guld är, som kostaterats ovan, i allt väsentligt inte en industriell metall utan guldets efterfrågan styrs av dess förmåga att hålla värde. Även om produktionskostnaderna för guld varierar upp mot dagens prisnivå kan guldpriset falla radikalt och slå ut en mängd gruvor. Vad som kan konstateras är att det finns en stor mängd guld som värdesäkring idag och den fysiska efterfrågan på guld i världen är rekordstor.

KopparprisetFigur 5. Kopparpriser september 2008 till september 2013, källa LME

ZinkprisetFigur 6. Zinkpriser september 2008 till september 2013; Källa LME



Webbdesign: Presens.nu