Geografi och historik

Malmfält med gedigen historia

Med elektrifieringen i samhället har efterfrågan på koppar stigit i snabb takt. Idag anses koppar som en viktig beståndsdel i det fortsatta elektrifieringssprånget, men metallen har inte alltid varit lika eftertraktad. Efter att ha varit i bruk mellan 1983 och 1996 i ett samägande av LKAB och Outokumpu OYJ, stängdes Viscaria koppargruva år 1996/1997. Då låg kopparpriset på 1 700 USD per ton, vilket kan jämföras mot dagens pris på cirka 9 000 USD per ton.

Redan på 1600-talet stod det klart att området runt Kiruna hade rikligt med malmfyndigheter. Därmed tog gruvbrytningen sin början, men det var först på 1890-talet som LKAB startade sin verksamhet med fokus på järnmalmsbrytning i Kirunavaara. Dåvarande LKAB-chefen Hjalmar Lundbohm anses även vara Kirunas grundare. Ju mer gruvnäringen växte, desto mer efterfrågades också de faciliteter som en stad kunde erbjuda och 1900 anses vara året som orten Kiruna såg dagens ljus. Tre år senare, 1903, invigdes den norra sträckningen av Malmbanan mellan Kiruna och Narvik. Än idag är Malmbanan den viktigaste transportådern från gruvdistrikten i Malmfälten ut till Atlanten och bygget brukar beskrivas som ett avgörande teknologiskt språng i svensk industrihistoria.

Områdets geografi och geologi


Kiruna är den centrala orten i Kiruna kommun, och med sina dryga 22 000 invånare är den Lapplands största stad. Gruvdistriktet – beläget mellan bergen Luossavaara, Kiirunavaara och den södra sluttningen av det tredje stadsberget Haukivaara – innehåller stora järnmalmsavlagringar och har även malmkroppar med guld och koppar.

en_GBEnglish